Gryning var en av de första aktörerna i Sverige att tillhandahålla insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck. Nu, mer än 20 år senare, har vi unik kunskap om heder och skydd i olika former. Stella är biträdande enhetschef vid Enheten Heder & Skydd och hon berättar om enhetens arbete. 

Skyddsplaceringar och säkerhet
Hur bedömer ni skyddsbehovet vid en placering, och vilka säkerhetsåtgärder vidtar ni för att garantera klientens trygghet? 

I början av en placering är skyddsbehovet ofta ganska oklart. Då utgår vi från maxskydd som innebär att klienten inte har tillgång till sin mobiltelefon och internet för att inte riskera att röja sig eller bli utsatt för påtryckningar. Klienter som bor i egen lägenhet får en knapptelefon och klienter som bor på HVB-boendet kan låna telefon när behov finns. Klienter utan telefon har alltid personal med sig när de rör sig ute, för att kunna garantera säkerheten och för att kunna slå larm om en hotfull situation skulle uppstå. Inledningsvis är klientens kontakt med andra än personal, socialtjänst och juridiska ombud ytterst begränsad. Om andra kontakter behöver upprätthållas fungerar vår personal som filter och stöd för att minimera risker för röjning. Saker att tänka på i början av en placering är att snarast ansöka om skyddade personuppgifter, se över om journalen på 1177 behöver spärras eller blockeras, hur kan ekonomin fungera på ett skyddat sätt, hur kan skyddet säkerställas om klienten till exempel behöver söka akut sjukvård.   

Är skyddsbehovet väl känt som till exempel för en klient som varit placerad förut eller som omplaceras från en annan verksamhet kan vi göra  individuella planeringar redan från början. 

Insatser och stöd under placering
Vilket stöd och vilka behandlingsinsatser erbjuder ni för individer som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck, och vad ser ni som särskilt riskfullt? 

Inledningsvis erbjuder vi alltid en skyddsutredning. Den består av djupintervjuer med klienten med fokus att kartlägga skyddsbehov och hotbild.  

Vi fokuserar också både på det fysiska skyddet och det psykologiska skyddet. När det gäller fysiskt skydd så är det både att vi som verksamhet ska stå för ett skydd som t.ex. vara med så att det inte blir läckor eller röjningsrisk vid myndighetskontakter och andra utomstående kontakter. Vi kan hjälpa till att göra riskbedömningar gällande umgänge med personer som är extra viktiga för klienten att bibehålla kontakten med. Vi är med och skriver in klienten på ett säkert sätt vid utbildning och sysselsättning. En del i det fysiska skyddet är också det vi kallar skyddsimplementering som innebär att lära klienten att leva skyddat. Här ingår till exempel att klienten inte ska röja sig för nya kontakter utan använda ett skyddsnamn och skyddshistoria och att klienten kan använda mobiltelefon, sociala medier och internet på ett skyddat sätt. För barn och ungdomar är vikten av tillgång till mobil och sociala medier extra viktigt och här ser vi en stor riskfaktor. Genom att underskatta riskerna och vara för impulsiv finns det stora risker med att råka röja sig digitalt.  

När det gäller det psykologiska skyddet gäller det att stötta och härbärgera klienten i den svåra situation som det innebär att bryta kontakten med sin familj/gamla liv och gå in i skydd. Skuld och skam är vanligt förekommande och ambivalensen kan vara hög. I ambivalensen finns stora risker att klienten antingen inte står ut i att leva skyddat, börjar bagitalisera det hen varit utsatt för eller tar kontakter med sitt gamla nätverk och blir mottaglig för påtryckningar, övertalningar eller hot. Vi jobbar med ett miljöterapeutiskt förhållningssätt med inslag av MI, tejping och RePuls. Vården genomsyras också av traumamedveten omsorg.  

Eftervård och långsiktigt skydd
Hur ser ni på behovet av eftervård efter en skyddsplacering, och vilka insatser finns för att hjälpa klienten att skapa en trygg och självständig framtid? 

Målet med en placering hos oss är att klienten ska kunna leva ett självständigt liv fritt från våld och förtryck. När situationen runt klienten är stabilt och klienten har lärt sig om skydd och själv kan ta ansvar för sitt skydd är de ofta redo för att bo på egen hand. Viktigt att tänka på då är att ensamheten ofta blir stor och till följd av det kan ambivalensen återigen bli riskfylld. För oss är det viktigt att klienten ska rustas för ett självständigt liv under lång tid så att inte steget till ett liv utan insatser blir för stor. Att klienten kan få ett eget boende på den ort där de redan etablerat en ny skyddad skolgång eller sysselsättning samt nya sociala kontakter är bra. Vi hjälper till med att söka lägenheter på orten samt kan även erbjuda utslusslägenheter och eftervård.  

Läs mer: Heder & skydd-arkiv – Gryning Vård eller kontakta Stella, e-post stella@gryning.se alt telefon 070-225 48 29